Försörjningsstöd

Försörjningsstödet ska vara ett komplement till socialförsäkringarna och ge hjälp när generella stödformer är otillräckliga  eller inte kan lämnas. Biståndet ska vara tillfälligt, vid korta perioder av försörjningsproblem.

Försörjningsstödet består dels av riksnormen, dels skäliga kostnader utanför riksnormen. I riksnormen ligger kostnader som är någorlunda lika för alla. Till exempel ingår kostnader för mat, kläder och hygien.

Socialtjänsten kan beräkna beloppen i riksnormen till en högre eller lägre nivå om det finns särskilda skäl. Ett hushåll kan ha en högre kostnad än normalt för exempelvis mat, eller sakna en kostnad som ingår i riksnormen.

Kostnader för boende och en del andra behov där variationen kan vara stor, ligger utanför riksnormen. Om kostnaderna är skäliga räknas de in i behovet av ekonomiskt bistånd. Om en sökande har en kostnad för boendet som inte anses skälig, rekommenderar Socialstyrelsen att socialtjänsten ger den biståndssökande möjlighet att sänka kostnaden. Denna tidsperiod bör i regel vara minst fyra månader eller den tid som den biståndssökande aktivt försöker sänka boendekostnaden.

Personer med ekonomiskt bistånd får jobbstimulans (SoU22)

Reglerna i socialtjänstlagen har ändrats för att öka möjligheterna för personer med ekonomiskt bistånd att försörja sig själva genom arbete. Samtidigt ökar socialtjänstens möjligheter att stimulera, uppmuntra och stödja dessa personer till egen försörjning.

De nya reglerna innebär följande:

  • När socialtjänsten räknar ut om ett hushåll har rätt till ekonomiskt biståndet ska inte hela arbetsinkomsten räknas in. För den som har fått försörjningsstöd under sex månader i följd ska bara 75 procent av arbetsinkomsterna räknas in.
  • Beräkningsregeln ska gälla under två år.
  • Socialnämnden får ökade möjligheter att hänvisa en biståndsmottagare till praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet. Detta om arbetsförmedlingen inte har kunnat erbjuda personen någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
  • När socialtjänsten räknar ut om ett hushåll har rätt till ekonomiskt bistånd kan hemmavarande barns och skolungdomars arbetsinkomster räknas in. Gränsen för när socialtjänsten får ta hänsyn till arbetsinkomsterna höjs från ett halvt prisbasbelopp till ett helt prisbasbelopp per kalenderår.  

Du kan överklaga

Om din ansökan om bistånd/insats inte beviljas får du alltid ett skriftligt meddelande om detta. Beslutet kan överklagas. Tillsammans med beslutet får du information om hur du överklagar ett beslut som du inte är nöjd med.

En  förnyad bedömning

Din överklagan skickas till den handläggare som fattat beslutet. Överklagan måste vara insänd till socialnämnden inom tre veckor från den dag då du fick beslutet. Handläggaren gör  en förnyad bedömning av ditt behov. Om beslutet inte ändras skickas din överklagan till Förvaltningsrätten som prövar ärendet. Förvaltningsrätten har möjlighet att ändra handläggarens (det vill säga socialnämndens) beslut. Överklagan är kostnadsfri.

 

Kontakt
Behov av försörjningsstöd är det vanligaste skälet till kontakt med individ-och familjeomsorgen. Du kan vända dig direkt till någon av socialsekreterarna eller till vår administratör Ann-Britt Laestander tel 0960-157 17 för att beställa tid.

 

Skriv ut: