Stödformer för barn och familjer

I grunden önskar nog alla föräldrar att deras barn skall få en bra och trygg uppväxt. Men ibland finns det oro för att barnet inte har det bra. Det kan bero på att man som förälder känner att man inte alltid räcker till eller hinner med. Det kan gälla situationen i skolan eller i barnets sociala umgänge utanför skolan. I de allra flesta fall finner familjen själv en lösning på problemen, kanske med råd, stöd och avlastning från släkt och vänner. Men om detta inte räcker finns det andra möjligheter.

Även samhället har ett ansvar för barns och ungdomars uppväxt. Det finns inskrivet i socialtjänstlagen.

Både vuxna och barn kan vända sig till socialtjänsten för att där, tillsammans med vår personal, diskutera olika vägar till en lösning.

I hela Norrbotten finns riktlinjer för samverkan runt barn och unga med sammansatta behov, kallat NORRBUS.

Kontaktperson/kontaktfamilj, lägervistelse/avlastning, stödkontakt med socialsekreterare är något av det vi erbjuder. I samarbete med bl.a svenska kyrkan och barn- och utbildningsförvaltningen kan vi erbjuda stödgrupper för barn i missbruksfamiljer, barn till föräldrar med psykisk ohälsa, eller stöd i föräldraskapet.

Familjehem och institutionsvård finns ibland med som alternativa stödformer för barn och ungdomar.

Familjestödjare 
Vi ingår i Individ- och familjeomsorgen (IFO) och vänder oss till familjer med barn 0-20 år och som av olika anledningar behöver stöd i sin föräldraroll och/eller vill förändra familjens livssituation.

En förutsättning för familjestödjarens arbete är att hela familjen är delaktig och själva önskar en förändring. Med stöd och hjälp kan familjer finna nya rutiner och strategier för att på ett bättre sätt klara vardagen. Det kan t ex handla om gränssättning, regler och rutiner, praktisk handledning, gå på möten mm. Vi jobbar med de styrkor som finns i familjen dvs. vi lyfter fram det som fungerar.

Vi vet att ni som föräldrar är de viktigaste personerna i barnets liv. Vi tar därför inte av er ansvaret och inte heller skyldigheterna och ni är delaktiga och medvetna om allt som sker runt er familjesituation. Det är ni i familjen som ”gör jobbet”.

Det är en socialsekreterare som utreder familjens behov och med barnen i fokus beslutar om insatsen.
Vi har tystnadsplikt och allt du säger skyddas av sekretesslagen. Däremot har familjestödjaren anmälningsplikt om vi befarar att ett barn far illa.

Råd- och stödsamtal
Har ni behov av att samtala med någon? Vi erbjuder även föräldrar med barn 0-20 år stöd samtal upp till 5 ggr, vilket är både frivilligt och avgiftsfri.

Med hjälp av stöd kan familjen finna nya rutiner och strategier för att på ett bättre sätt klara vardagen samt att man jobbar med de styrkor som finns i familjen och lyfter fram det som fungerar.

Känner du att detta är något för dig kan du själv (ungdom eller förälder) kontakta oss per telefon eller mail som då erbjuder tid för samtal så snart som det är möjligt.

Familjestödjaren för inga journaler, endast minnesanteckningar. Om behovet kvarstår efter 5 träffar kan man göra en ansökan om fortsatt kontakt med familjestödet hos en socialsekreterare.

Familjestödjare Anna Lindblom
0960-165 10 nås säkrast 07.30-16.00
mail: förnamn.efternamn@arvidsjaur.se 

 

Kontaktperson /kontaktfamilj  
Barn och ungdomar kan på grund av olika svårigheter behöva en kontaktperson eller en kontaktfamilj som de kan träffa, få stöd av och kanske övernatta hos ibland. Behovet kan finnas under en kortare eller längre period.

Vi söker ständigt nya kontaktpersoner/kontaktfamiljer som kanske kan erbjuda ett barn eller en ungdom stöd. Behoven ser olika ut och därför behöver vi kontaktpersoner/kontaktfamiljer med olika bakgrund och intressen.
 
Har du tid över och vill göra en viktig förebyggande insats är du välkommen att kontakta chefen för Individ- och familjeomsorg Anna Lindbäck, kontaktuppgifter hittar du här.

 

Anmälningsplikt
Som tidigare angetts, ligger det yttersta ansvaret för barn och ungdomar som riskerar att fara illa, hos socialtjänsten. Men även andra, tex skolan och sjukvården är enligt socialtjänstlagen skyldiga att anmäla och lämna uppgifter till socialtjänsten när de i sin verksamhet kommer i kontakt med unga som de bedömer kan behöva särskilt stöd eller skydd. Även allmänheten kan höra av sig till socialtjänsten om man tror att ett barn kan behöva hjälp.

Så går en utredning till
När socialförvaltningen får reda på att ett barn kan behöva stöd eller skydd, är socialförvaltningen skyldig att se till att barnet får hjälp. Redan i en första kontakt mellan socialtjänsten, familjen och barnet kan man komma överens om lösningar. Ibland kan behovet vara svårare att bedöma och socialtjänsten måste då göra en mer omfattande utredning om barnets behov.

Grunden för utredningen är de samtal som förs mellan socialtjänstens personal, barnet och föräldrarna. Samtalen förs både gemensamt och enskilt. För att få en helhetsbild kan socialtjänsten behöva komma i kontakt med andra i familjens omgivning, te x sjukvård och skola. Oftast tas dessa kontakter i samförstånd, men socialtjänsten kan även göra detta utan vårdnadshavarnas medgivande. Även personer i familjens närhet kan bidra till utredningen med viktiga uppgifter.

Om det inte finns speciella skäl bör utredningen vara klar inom fyra månader. När  utredningen avslutats gör socialtjänsten en bedömning och fattar beslut om - och i så fall - vilken hjälp  familjen skall få. Familjen får läsa  utredningen och de har möjlighet att lämna sina synpunkter och att få dessa antecknade. Efter detta får vårdnadshavaren ett skriftligt beslut där även socialtjänstens motivering till beslutet finns med.

 

Skriv ut: