Funktionshinder


Som funktionshindrad kan du vara i behov av hjälp och stöd i ditt dagliga liv. Det kan vara behov av hjälp i hemmet med t ex din personliga omvårdnad eller praktiska göromål, ledsagning för att delta i samhällslivet, färdtjänst etc.

Som funktionshindrad har du rätt till hjälp med stöd av olika lagar. Socialtjänstlagen (SoL), Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Lag om färdtjänst.

Den som omfattas av LSS tillhör lagens personkrets och kan söka de rättigheter som lagen ger, om man har behov av stöd och inte får stödet på något annat sätt.

LSS personkrets delas in i tre grupper:

1. personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd

2. personer med betydande begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, föranlett av yttre våld eller kroppslig sjukdom

3. personer med andra stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som ger betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och som har ett omfattande behov av stöd
Bedömning av personkrets enligt punkt 1 och 2 görs utifrån ett diagnostiskt perspektiv.
Diagnosen är det avgörande om man ska tillhöra personkretsen eller inte.

Avgörande för bedömning av personkrets utifrån punkt 3 är den enskildes svårigheter i det dagliga livet och behovet av stöd och service. Diagnosen, orsaken eller arten av funktionshindret saknar betydelse vid denna bedömning. Alla kriterier i punkt 3 måste vara uppfyllda för att en person ska bedömas tillhöra personkretsen.

Socialtjänstlagens portalparagraf
Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet.

Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.

Verksamheten skall bygga på respekt för människans självbestämmanderätt och integritet.

När åtgärder rör barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver [1997:313].

Vart vänder jag mig?
Insatsen Råd och stöd enligt LSS tillhandahålls och beslutas av landstinget.
För övriga insatser vänder du dig till biståndshandläggare inom funktionshinder. Nås via kommunens
växel 0960-155 00.

Vem beslutar?
Det är en politiskt sammansatt nämnd, socialnämnden, som beslutar om insatser enligt Lag och stöd och service till vissa funktionshindrade, Socialtjänstlagen samt Lag om färdtjänst. Nämnden har överlämnat rätten till att fatta beslut till handläggare på socialkontoret.

Vad kan jag få hjälp med?
- tio rättighetsinsatser: 
 

1. Rådgivning och annat personligt stöd
En rätt till kvalificerat expertstöd av personer som förutom sin yrkeskunskap har särskild kunskap om hur det är att leva med stora funktionshinder. Stödet kan till exempel ges av kurator, psykolog, sjukgymnast, förskolekonsulent, logoped, arbetsterapeut och dietist.

2. Personlig assistans
Personer med stora funktionshinder och som inte har fyllt 65 år kan ha rätt att få biträde av en eller flera personliga assistenter.

3. Ledsagarservice
Den som inte har personlig assistans kan istället ha rätt till ledsagarservice.

4. Kontaktperson
En kontaktpersonen skall vara en medmänniska som kan underlätta för den enskilde att leva ett självständigt liv genom att minska social isolering, ge hjälp till att delta i fritidsaktiviteter samt ge råd i vardagssituationer. Stödet kan ibland ges av en familj, så kallad stödfamilj.

5. Avlösarservice i hemmet
Avlösarservice ska kunna fås både som en regelbunden insats och för
situationer som inte kan förutses. Den skall vara tillgänglig alla tider på dygnet.

6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet
Korttidsvistelse är till för att ge den enskilde möjlighet till rekreation och miljöombyte samtidigt som anhöriga får tillfälle till avlösning. 

7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år
Skolungdom över 12 år ska kunna få tillsyn före och efter skoldagen samt under skolloven.

8. Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdom
Barn och ungdomar som inte kan bo hos sina föräldrar kan ha rätt att bo i en annan familj eller i en bostad med särskild service. Detta ska vara ett komplement till föräldrahemmet både för barn som kan bo hos föräldrarna en del av tiden och för dem som inte kan bo hemma alls.

9. Boende med särskild service för vuxna eller annan särskild anpassad bostad
Boendet kan utformas på olika sätt, men de vanligaste formerna är gruppbostad och servicebostad. Den enskilde kan också ha rätt att få en särskild anpassad bostad anvisad av kommunen.

10. Daglig verksamhet
Personer i yrkesverksam ålder, som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig, har rätt till daglig verksamhet om de ingår i personkrets 1 och 2 enligt LSS.

Vad kostar insatserna? 
De särskilda insatserna enligt LSS är i princip kostnadsfria för den enskilde, men några undantag finns. Den som får assistansersättning från försäkringskassan skall betala motsvarande summa till kommunen om denna svarar för assistansen.

Om man bor i bostad med särskild service bör man betala för den privata bostaden, men inte för gemensamma utrymmen. För barn som bor i familjehem eller i bostad med särskild service bör föräldrarna i skälig utsträckning bidra till barnets kläder, fritidsverksamhet o dyl. Egenavgift utgår för korttidsvistelse.

 Insatser/bistånd enligt Socialtjänstlagen, SoL
• Hemtjänstavgift
- Avgiften beror på behovet av hjälp och inkomsten.

Inflytande och medbestämmande
Var och en ska ha största möjliga inflytande och medbestämmande över stödet som ges enligt LSS. Man ska få särskilda insatser bara när man själv begär det.

Den som är under 15 år, eller som uppenbart inte själv kan ta ställning till frågan, ska få insatser när vårdnadshavare (tom 17 år), god man eller förvaltare begär detta.

Kommunerna ska samverka med organisationer som företräder personer med funktionshinder.

Individuell plan
Den som får insatser enligt LSS har också rätt att begära att en individuell plan med beslutade och planerade insatser upprättas tillsammans med honom eller henne. 

Du kan överklaga

Om din ansökan om bistånd/insats inte beviljas får du alltid ett skriftligt meddelande om detta. Beslutet kan överklagas.

Tillsammans med beslutet får du information om hur du överklagar ett beslut som du inte är nöjd med.

En förnyad bedömning

Din överklagan skickas till den handläggare som fattat beslutet. Överklagan måste vara insänd till socialnämnden inom tre veckor från den dag då du fick beslutet. Handläggaren gör då en förnyad bedömning av ditt behov.

Om beslutet inte ändras skickas din överklagan till Förvaltningsrätten som prövar ärendet. Förvaltningsrätten har möjlighet att ändra handläggarens (det vill säga socialnämndens) beslut.

Överklagan är kostnadsfri.

 


 

 

 

 

Skriv ut: