Kulturmiljö

Bevarande av kulturmiljöer som en viktig del av Arvidsjaurs gemensamma historia och identitet.

Kulturmiljökarta

För byggnader och områden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt (PBL 8:13) gäller alltid bygglovsplikt. Sådana byggnader och områden kan finnas utpekade i kommunernas översiktsplaner eller framgå av olika kunskapsunderlag. Det kan också framgå av den detaljplan som gäller för ett område. I vissa fall finns inte uppdaterad information kring detta.

För de centrala delarna av Arvidsjaurs samhälle finns ett kunskapsunderlag framtaget, här kan du ta del av kunskapsunderlaget. pdf, 28.1 MB. Dessa områden samt ytterligare ett antal områden på landsbygden finns också utpekade som bevarandevärda i kommunens översikts- och tillväxtplan. För övriga delar av kommunen pågår just nu ett arbete med att ta fram ett kunskapsunderlag men det finns ännu inget färdigt underlag. Däremot finns visst material sedan tidigare som kan ge en indikation på om en byggnad eller ett område är särskilt värdefullt. Via denna karta kan du ta del av det som finns i dagsläget. För att ta reda på om din fastighet kan omfattas av PBL 8:13 – kontakta kommunen. Du kommer till kartan via länken nedan.

Kulturmiljökartan

Kunskapsunderlag för kulturhistoriska värden i Arvidsjaurs samhälle

Dokumentet är ett underlag i den kommunala planeringen. Det ska också fungera som underlag för kommunens hantering av bygglov och ge vägledning för den som funderar på att bygga nytt, ändra eller riva eller bara är intresserad av Arvidsjaurs bebyggelseutveckling. Kommunen har fått medel från Länsstyrelsen för framtagandet.

Rapporten pekar ut byggnader och bebyggelsemiljöer inom ett visst område som anses ha ett särskilt kulturhistoriskt värde enligt 8 kapitlet, 13 §, Plan- och bygglagen (2010:900). Sådana byggnader kan vara särskilt värdefulla utifrån en historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Utifrån rapportförfattarens rekommendationer i kunskapsunderlaget får kommunen sedan göra en bedömning i varje enskilt fall.

Urvalet speglar Arvidsjaurs historiska utveckling:

Det tidiga Arvidsjaur från 1600-talet, med den gamla kyrko- och handelsplatsen.
Handels- och kyrkoplatsen i nya Arvidsjaur, kyrkan, lappstaden, borgarstaden, bondstaden. handelsgårdar, Storgatan och frikyrkobyggnader.
Skogs- och sågverksindustrins betydelse i Arvidsjaur.
Stadsplanemönster från 1884 som sedan växte fram under 1920- och 1930-tal.
Järnvägssamhälle med sammanhållen järnvägsmiljö och Stationsgatans framväxande betydelse som kommersiell gata.
Sjukhuset/vårdcentralen och bostadsbebyggelse till följd av dess utbyggnad.
Modernismen. Framför allt 1950- och 1960-talets flerbostadshus samt välfärdssamhällets institutionsbyggnader så som brandstation och kommunhus.