Beredskap för företagare

Under förra veckans "Beredskapsvecka" föreläste Fredrik Ström från Afactor och Martin Kurvde från RI.SE om det förändrade säkerhetsläget i norra Europa och hur det påverkaröretagarna i deras arbete med beredskap och samhällssäkerhet.

Om säkerhetsläge, beredskap och motståndskraft

Föreläsningen belyste att norra Sverige har fått en ökad strategisk betydelse genom Sveriges medlemskap i NATO. Regionen beskrivs som en viktig del av ett större område som omfattar Atlanten, Arktis, Norge, Finland och Ryssland. Infrastruktur, transporter, energi och försörjningssystem i norra Sverige har därmed fått en större betydelse för såväl samhällets funktion som säkerheten i norra Europa.

Samhället behöver ses som ett sammanhängande system där olika verksamheter är beroende av varandra. Vägar, järnvägar, energiförsörjning, kommunikationer, drivmedel, vattenförsörjning och företag utgör tillsammans förutsättningar för att samhället ska fungera, även vid kriser och störningar. Föreläsningen lyfte bland annat fram vikten av alternativa transportvägar, reservkapacitet och förmåga att snabbt ställa om verksamheter vid avbrott eller angrepp.

En stor del av föreläsningen handlade om dagens komplexa hotbild. Hoten beskrivs som en kombination av cyberangrepp, sabotage, utländsk underrättelseverksamhet och insiderhot. Särskilt betonades att cyberhot inte bara är ett IT-problem utan ett beroendeproblem. Ett angrepp mot digitala system kan få konsekvenser för exempelvis elförsörjning, transporter, vatten och avlopp, vård och omsorg, handel och betalningar samt andra samhällsviktiga funktioner.

Det är särskilt viktigt för företag att vara medvetna om risken för en attack genom insiderbrott. Det vill säga personer med behörig tillgång till en verksamhet som missbrukar sitt förtroende eller sin åtkomst. Riskerna finns särskilt inom säkerhetskänsliga verksamheter såsom energi, telekommunikation, transporter, vattenförsörjning, sjukvård, finansiell infrastruktur och kommunal samhällsservice. Faktorer som ekonomiska problem, stress, missnöje, bristande säkerhetskultur och otillräckligt ledarskap kan bidra till att sådana risker uppstår.

Avslutningsvis betonades vikten av att bygga motståndskraft i organisationer och verksamheter. Beredskapsplanering bör inte vara en separat aktivitet eller ett dokument som blir liggande i en pärm, utan en integrerad del av den löpande verksamhetsutvecklingen. Genom riskhantering, kontinuitetsplanering, informationssäkerhet, fysisk säkerhet, personalsäkerhet, övning och samverkan kan organisationer stärka sin förmåga att hantera störningar och fortsätta leverera samhällsviktiga tjänster.