Myndigheten för civilt försvar

Vår övergång från MSB till Myndigheten för civilt försvar innebär inte att krisberedskap trängs undan, utan att den förstärks för att möta mer långvariga och komplexa samhällsstörningar.

Angrepp på el, vatten, vård och infrastruktur visar hur motståndskraft i vardagen påverkar hela landets försvarsförmåga. Det har vi under flera års tid sett i Ukraina. Sverige är redan utsatt för påfrestningar genom extremväder. Stormar, snöoväder, skogsbränder och klimatförändringar visar att kriser kan bli långvariga. Klimatanpassning är en del av vår motståndskraft.

Förberedelser för krig stärker även förmågan att hantera kriser. Långvariga påfrestningar på samhället, oavsett om orsaken är krig, extremväder, hybridattacker eller tekniska störningar, drabbar samhällsviktiga funktioner och människors vardag samtidigt – och ofta under längre tid än vad systemen är dimensionerade för.

Att planera för krigets krav; redundans, reservlösningar, uthållighet och samverkan handlar om att planera för att samhället måste fungera trots långvariga störningar och gör att samhället också bättre klarar andra omfattande störningar. Detta är en nödvändig vidareutveckling av krisberedskapen, inte en avgränsning.

Mikael Frisell
Generaldirektör Myndigheten för civilt försvar