Nedan tredje rapporten från kommuninformatörernas studiebesök i EU, Bryssel.
Tidigare artiklar: Nr1 Nr2
Handläggaren Andreas Persson, berättade om SKL:s Brysselkontors arbetsuppgifter. Foto Kent Norberg.
Sveriges Kommuner och Landsting har sedan 1993 ett eget Brysselkontor. Genom närvaron i Bryssel kan SKL utveckla kontakterna med EU:s institutioner och i ett tidigt skede få tillgång till information som berör Sveriges kommuner, landsting och regioner.
Ledstjärnan för Brysselkontoret, som det formuleras på hemsidan www.skl.se/eu, är att kontoret ”...bara ska göra sådant som inte lika gärna kan göras i Stockholm”.
Man kan säga att det därför är logiskt att när delegationen från Norr- och Västerbotten besökte kontoret, som ligger i The House of Cities and Regions, ingick besöket som en del i Brysselkontorets huvuduppdrag.
Informatörsgruppen utanför The House of Cities and Regions. Foto Kent Norberg.
Handläggaren Andreas Persson tar emot i det stora huset på Rue de Luxenbourg, där flera av Europas kommunförbund och motsvarande har sina kontor.
Han berättar att man kan dela in Brysselkontorets uppdrag i tre huvudpunkter:
• Omvärlsbevakning
• Kommunikation
• Politikerstöd
Den första punkten handlar om att SKL:s och dess medlemmar ska hålla sig informerade och uppdaterade om vad som är på gång inom EU. Brysselkontoret "nätverkar", för att få så tidig information som möjligt och för att kunna påverka kommande beslut.
En viktig del i kommunikationen med Sverige och medlemmarna är just besök från hemlandet. Andreas berättar att borträknat semestrar, helger och annat har kontoret i princip ett besök per dag. Dagens besök från norra Sverige är det sjätte i ordningen under oktober.
Politikerstödet handlar mycket om att tillhandahålla kanslistöd åt den svenska delegationen, i Regionkommittén. Det gäller exempelvis yttranden och frågor som kommer upp till omröstning.
EU griper in i vardagen
Andreas säger att EU påverkar alla verksamhetsområden inom Sveriges kommuner, landsting och regioner:
-Det finns en gammal uträkning som säger att EU, direkt eller indirekt, påverkar 60 procent av alla beslut som fattas lokalt och regionalt. Den siffran har ökat under senare år. Idag beräknas att över 70 procent av besluten påverkas av ställningstaganden som tagit av Europeiska unionen.
Han nämner som exempel arbetslivsdirektivet, som inte minst påverkat abetstiderna för läkare och annan personal inom hälso- och sjukvården. Ett annat exempel är lagstiftningen om upphandling, som upplevs som krånglig av kommuner, landsting och andra offentliga myndigheter.
Brysselkontorer har flera aktuella frågor under bevakning för sin uppdragsgivares räkning. Det gäller exempelvis den inre marknaden - med fri rörlighet för varor och tjänster:
-En aktuell fråga där är frihet för patienterna att söka vård inom EU.
Ingen vill vara sämst i klassen
Andreas berör EU:s olika sätt att påverka skeendet:
-Vi har till exempel Soft Law – målstyrning inom utbildning, integration, hälso- och sjukvård. Samt forskning och utveckling. Inom dessa områden har inte EU rätt att stifta lagar men påverkar ändå.
Han berättar också om den öppna samordningsmetoden (exempelvis Lissabonfördraget), där de gemensamma målen pekas ut. Nationerna gör sedan nationella handlingsplaner, som kommissionen i sin tur utvärderar och jämför för att sedan komma med rekommendationer:
-Den öppna samordningsmetoden nyttjas mycket mer än man tror. Och rekommendationerna följs, för ingen vill vara sämst i klassen.
Andreas redogör för EU:s institutioner och deras inbördes ställning. En institution, som kommunikationsmässigt hittills varit något av en doldis, trots att den funnits i 15 år, är regionkommittén med sina 344 ledamöter från EU:s alla länder:
-Regionkommittén har successivt stärkt sin ställning i EU-apparaten. Ledamöterna väljs av EU:s ministerråd på förslag av respektive regeringar.
Den svenska delegationen har 12 ordinarie ledamöter och 12 suppleanter. Bland suppleanterna märks Agneta Lipkin (s) från Kalix och Ewa-May Karlsson (c), Vindelns kommun.
Andreas Persson får gåva av Lars Tyskling, informationschef, Norrbottens läns landsting.
Foto Kent Norberg.
Lång EU-väg för Turkiet
På frågan om EU:s framtida sammanhållningspolitik bedömmer Andreas att Energi- och klimatfrågorna kommer att få en allt större roll. Andra uppgifter ligger inom områdena ekonomi och sysselsättning, individens rättigheter, Östersjöstrategin och EU:s närområde.
Vad gäller Turkiets inträde i EU, tror Andreas att det inte blir aktuellt inom de närmaste åren. Oenigheten inom EU.s länder är för stora för att ett medlemskap ska vara aktuellt i närtid. För Island borde det däremot gå lättare och snabbare.
Avslutningsvis säger han att Lissabonfördraget kommer att gå igenom:
-Det är bara en fråga om tid...
Vill du veta mer om SKL och EU? Ett bra tips är att gå in på hemsdian www.skl.se/eu samt läsa tidskriften "På gång inom EU", som kommer två gånger per år.
Text: Lars Tyskling, informationschef Norrbottens läns landsting
Foto/sammanställning: Kent Norberg, informatör Arvidsjaurs kommun