Folkomröstning

Folkomröstningar är en demokratisk möjlighet för medborgare att direkt påverka beslut i stora frågor. På både nationell och lokal nivå används folkomröstningar för att fånga folkets åsikter och vägleda beslutsfattare.

I Sverige hålls folkomröstningar för att låta invånarna ta ställning i viktiga frågor. Dessa kan vara rådgivande, där resultatet inte är bindande, eller beslutande, som används vid exempelvis ändringar av grundlagen. Även på kommunal nivå kan folkomröstningar användas för att samla in medborgarnas synpunkter, vilket gör dem till ett viktigt verktyg för att främja demokrati på alla nivåer.

Folkomröstningar i Sverige

På nationell nivå kan riksdagen besluta om att hålla en folkomröstning i en specifik fråga. Då får alla röstberättigade svara ja eller nej, precis som vid ett val. Folkomröstningar kan vara rådgivande, där resultatet visar folkets vilja utan att riksdagen måste följa det, eller beslutande, som används vid grundlagsändringar. Vid beslutande folkomröstningar krävs att riksdagen röstar två gånger, en före och en efter valet, för att ändringen ska träda i kraft.

Genom åren har Sverige hållit flera uppmärksammade folkomröstningar och i dessa frågor har resultaten påverkat både lagstiftning och samhällsutveckling.

Kommunala folkomröstningar

Kommuner och regioner kan också hålla folkomröstningar, men dessa är alltid rådgivande. Minst tio procent av de röstberättigade i en kommun kan lämna in ett folkinitiativ för att begära en folkomröstning. Kommunfullmäktige beslutar sedan om frågan, och om två tredjedelar av ledamöterna röstar emot, genomförs ingen omröstning.

Exempel på kommunala folkomröstningar inkluderar frågor om barnomsorg, rovdjur och trängselskatt. Folkomröstningar är ett sätt att låta invånarna delta i beslut som påverkar deras vardag och närmiljö.

Exempel på folkomröstningar:

1955 – Högertrafik

En rådgivande folkomröstning om Sverige skulle införa högertrafik. Folket svarade nej (82,9 procent), men riksdagen beslutade ändå att införa högertrafik.

1980 – Kärnkraft

Folket röstade om kärnkraft. 39,3 procent ville stoppa den snabbt, medan 58 procent ville behålla kärnkraften en tid, men inte för alltid.

1994 – Medlemskap i EU

Den senaste folkomröstningen var 1994. Då röstade 52,2 procent ja till att gå med i EU. De flesta i regeringen och riksdagen stödde också medlemskapet. Idag är Sverige ett EU-land.