Bränslen

Exempel är spillvärme från industrin och grenar, toppar, ris och bark från skogen. Av den totala fjärrvärmeproduktionen kommer nästan fyra femtedelar från energi som inte skulle ha använts om inte fjärrvärmen funnits. En av de stora fördelarna med fjärrvärme är bränsleflexibiliteten.

Spillvärme
Spillvärme är till exempel värme som blir över vid elproduktion eller överskottsvärme från pappersbruk och oljeraffinaderier. I en del fall kan industriell spillvärme matas ut direkt i fjärrvärmenätet, i andra fall kan man behöva höja temperaturen med hjälp av en värmepump.

En annan typ av spillvärme är värme från avfallsförbränningsanläggningar, där man eldar upp avfall som annars skulle legat på soptippen. För att ta tillvara den energi som finns i avfallet, förbränner anläggningarna avfallet och får då hetvatten till fjärrvärmenäten.

På samma sätt är det med trädbränslena, som till stor del består av rester från skogsavverkning, till exempel toppar, grenar, ris och bark. De här resterna hade bara lämnats kvar i skogen om de inte hade använts som bränsle för fjärrvärmen. Många fjärrvärmeverk eldas också med spån och virkesrester från till exempel sågverk och snickeri- och möbelfabriker.

Ständiga förbättringar
Så här har det inte alltid sett ut. I början av 1980-talet användes nästan 90 procent olja vid i fjärrvärmeverken, men redan då hade man börjat använda värme från avfallsförbränning i mindre utsträckning.

År 1990 förändrades situationen drastiskt. Oljeanvändningen minskade till mindre än tio procent. Och istället stod koleldning för den största delen av produktionen. Värmepumparna slog igenom, utnyttjandet av värmen från avfallsförbränning ökade och en hel del värme producerades med billig el från kärnkraft i elpannor.

Idag är trädbränsle det enskilt största bränslet för fjärrvärmeproduktion samtidigt som spillvärme, värmepumpar och värme från avfallsförbränning spelar en mycket stor roll. Torv och naturgas är exempel på bränslen som tillkommit under de senaste 20 åren.

En del fjärrvärme produceras fortfarande med kol, men enbart i samband med elproduktion, dvs. i kraftvärmeverk. Anledningen till detta är att ren värmeproduktion med kol beskattas hårt, medan elproduktion gynnas av lägre miljöskatt för koldioxidutsläpp.

Andelen olja i fjärrvärmesystemen ligger idag på ungefär samma nivå som den gjorde 1990. Det är svårt att ersätta oljan eftersom den enbart används för så kallad spetsproduktion. Det vill säga när det blir så kallt att man snabbt måste öka värmeproduktionen. I de lägena är det idag främst oljeeldade pannor som finns som beredskap.