Samisk tradition

Eric har genom sitt genuina intresse visat på möjligheten att kunna föra den skogssamiska byggnadstraditionen vidare.Han visar att det går att kombinera ett intresse och yrkesliv även inom en mindre nisch av den samiska kulturen och har på vägen utvecklat en skicklighet genom träget arbete.

Dán jábien åhpiestiejjie

Eric leä jïjtjase tjeälgga lágiediemien tjađđa máhttielisvuaduv vuösietamme masstie mähtth villie eŋŋe lüvletjij tseggemeárbiev uvddane buökttiet. Vuösiete jühtte mähtth lágiediemiev jah bargguoviässuomuv ekttedit nåváj ühttsiebe suörggiene sámien kultuvraste jah leä äjgij mehte tjiehpiesvuahta nïnnuostuvvame sávries barguon dehte.

”De är förebilder som tagit initiativ att arbeta för den samiska kulturen i Arvidsjaur. Det är inte lätt att värva medlemmar till att gå in i styrelsen. De här två ungdomarna har tillfört mycket energi och nya tankar in i styrelsearbetet. Det är jätteviktigt att få olika perspektiv in i föreningsarbete. Vi vill lyfta dem som inspiratörer så att även andra ungdomar vill leta sig in i föreningsarbetete.”

Torkel har genom sitt långvariga arbete och engagemang inom renskötsel, sameföreningen, samisk idrott, samiska organisationer gjort sig till ett känt namn i både Árviesjávrrie och hela Sábmie. Han har förutom i det dagliga arbetet som renskötare varit ambassadör för området och skogsamerna genom att delta på mässor och marknader, guidat i Lappstaden och renskötselområdet. Torkel har även medverkat i TV-produktioner som ”Samernas tid” och andra dokumentärer.

Torkel har behållit den gamla muntliga traditionen och är en god berättare. Han delar med sig av anekdoter, historiska händelser och andra muntliga historier. Detta är en källa till glädje för många.

Han tar väl hand om den yngre generationen och försöker vägleda dem in i det samiska livet på olika sätt i renskötselarbete, inom föreningslivet och andra arbeten av olika slag..

Under många år har Torkel engagerat ideellt sig i Arvidsjaurs sameförening, han har förutom styrelsearbete deltagit i praktiska arbete som kock, städare, auktionsutropare, lekledare och deltagare i kurser. Citat ”Kort sagt har han varit och är fortfarande som en spindel i nätet vid sameföreningens evenemang”.

Lotta har med ett enastående engagemang lärt sig, bevarat och lärt ut det umesamiska språket som är en kunskap som idag så få besitter men som vi hoppas ska bli en ändring på.

Hon har gjort idogt arbete för umesamiskan genom egen utbildning, framtagande av kursmaterial med hjälp av sakkunniga, inte att förglömma våra äldre. Hon har med sitt goda humör och sitt osjälviska sätt i ur och skur hållit oräkneliga kurser genom åren för kunskapstörstiga elever där även samisk historia och traditioner inom alla områden spunnits in.

Lennart har verkat i det tysta med sin kunskap som reäjnnuomannie (renskötare), som duajjáre (slöjdare) och inom samiskt byggnadsskick, både traditionellt skogssamiskt och samiskt nybyggarskick. Han besitter bred kunskap om byggtekniker och traditionella material, om traditionell skogsamisk renskötsel och slöjd och delar gärna med sig av sin kunskap. Lennart har bidragit till kulturlandskapet i området och Lappstadens bevarande som kulturminne genom att reparera och restaurera ájtieh (härbren), buvrieh (bodor), gådieh (kåtor) och många andra byggnader under sin livstid.

Jenny har i arbetet som producent och tv-medarbetare på SVT Sápmi arbetat aktivt med att stärka det umesamiska språket. Hon har fått producerat flera barnprogram och andra program där det umesamiska och pitesamiska språken hörs och används och har på det viset tillgängliggjort det för en större publik och gör det levande för barn och vuxna. Programmen synliggör vardagsspråk vilket är bra för familjer med barn och kan hjälpa även vuxna som kämpar med att återta sitt språk och går se digitalt. Detta är ett viktigt och nödvändigt arbete om det umesamiska språket ska ha en möjlighet att bevaras och utvecklas. En inspiratör och vägvisare för språkutveckling i moderna medier. Jenny har engagerat sig för den samiska språksituationen under hela tiden hon bott här, varit med och drivit språkprojekt för barn och deras familjer.

Annica brinner för den samiska kulturen och språket och är uppväxt i ett hem där pappan förvägrats sin samiska kultur och språk som så många andra under början av 1900-talet. Hon har som vuxen lärt sig sitt samiska språk, älskar att tala samiska och den samiska kulturen. Annica engagerar sig i olika samiska evenemang, guidar gärna nyfikna, brinner för samiskt hantverk och berättar gärna historier från förr. Annica förtjänar att uppmärksammas som en av de som försöker bevara, lära sig mer och dela kunskap med fler om samiskt kultur från förr och nu.

Laila har visat ett stort engagemang för samiska kulturen och samiska språket i Árviesjávrrie kommmuvdna under många års tid. Hon deltar aktivt i det samiska samhällslivet och inspirerar andra samer att engagera sig. Hon bidrar till att samegården Arvas har aktiv verksamhet och att kunskap förmedlas genom att ordna språk- och slöjdkurser, olika aktiviteter och ideellt vara hyresansvarig.