Forskar om Lavskrikans genetik: "Den är supersmart!"

Forskar om Lavskrikan gör: Peter Halvarsson, doktorand Uppsala universitet (Forskar om lavskrikan på heltid), Sarah Lagerberg, biologstuderande SLU Uppsala och Michael Griesser, forskare SLU. (Ej med på bild: Alexandros Panakangas, grekisk forskare som gör examensarbete i bland annat Arvidsjaur.)

Folke Lindgren, Arvidsjaur, har under många år utforskat Lavskrikan liv och leverne:
-Man kan säga att han satt Lavskrikan på kartan till Arvidsjaur, säger Peter Halvarsson, doktorand vid Uppsala universitet, som tillsammans med några andra forskare tillbringat två veckor i trakterna kring Östansjö och Reivo, där de inom 50 revir har 150 märkta lavskrikor.

Naturkännaren, Folke Lindgren, ursprungsforskare av lavskrian i Arvidsjaur. Nu fortsätter forskare vid Uppsala universitet Folkes livsgärning.  Folke är även känd för tillverkning av kulturpriser "Ringelräven" (bilden). Foto privat.

Men vad är det då som gör just lavskrikan så intressant, i jämförelse med många andra fåglar?
-Den är supersmart! säger Michael Greisser. 
Berätta mer...
-Lavskrikan ser exempelvis till att ha mat i skafferiet. Så den hamstrar 30 000-50 000 munsbitar varje år. Och hittar dem alla!


Lavskrikan. (Eller "quoxik och koxikk" som den kallas i folkmun i Norrbotten respektive Västerbotten. Koxa = kika. Fågeln anses nyfiken och social. Reds anm.) 

Imponerande! Har du något mer exempel på att den är så smart som du påstår?
-Fågeln har utvecklat en rad skilda läten för olika faror. Vi vet att den har ett läte för att varna när, störste antagonisten, duvhöken flyger och spanar. Andra läten när den sitter stilla eller attackerar.

Vid fältjobbet i Arvidsjaurskogarna tittar man på varför Lavskrikan lever i familj. Under de senaste fem sex åren har forskarna fått fram rön som berättar hur de driver fram häckningen och klarar överlevnaden:
-Det är som med människor, den främjar överlevnad. Lavskrikan lever i familjeförhållanden. Men utan att ungarna, som i många andra djursamhällen, hjälper till med att föda upp sina syskon, säger Michael.

De tittar även hur skogen bör se ut för att Lavskrikan ska överleva och må bra:
-Skogen ska inte vara gallrad. Det är för fågeln lika illa som om den är kalhuggen. Duvhöken ser nämligen miltals i gallrad skog, säger Peter Halvarsson, som forskar heltid på ämnet lavskrikan vid Uppsala universitet.

Hur ter sig framtiden för Lavskrikan, anser ni?
-Med dagens bolagsskogsbruk kommer det att bli problematisk för den i framtiden, säger Halvarsson.