Informatörer besökte EU, artikel 4

Artikel nummer fyra i serien om informatörer från Norr- och Västerbotten som nyligen genomfört studiebesök i maktens korridorer, i Bryssel.
Tidigare artiklar: Nr1  Nr2  Nr3



Danske Richard Kokholm-Erichsen, medlem av External´s speakers office EU Kommissionen, Bryssel, berättade engagerat om arbetet i Kommissionen. Foto Kent Norberg.

-Vi måste inte bara säkra representation från nationerna - utan även från medborgarna.
Det sa danske Richard Kokholm-Erichsen, medlem av External´s speakers office EU Kommissionen

Vem är vår röst i EU – diskussion: Våra politiker och regionalkontoret.

Vilka är skillnaderna mellan EU och USA?
De enskilda staternas roller i EU är annorlunda. I EU gör staterna lagarna. Starkt inflytande över lagstiftandet. Ingen stat i EU har tvingats in där, alltid frivilligt, olika skäl. Regeringen begär om inträde.

Medlemskapet, villkor och utvidgning
Det första kravet för en ny medlem: Alla länder som redan är medlemmar är överens om att det är en bra idé att ta emot det nya landet som medlem. Efter det tar man upp frågor om demokrati, mänskliga rättigheter mm. Danmark kom inte in från början för att dåvarande franska presidenten inte litade på Danmark. Ytterligare exempel, Island: Bestämde att deras bankgaranti för Kaupthing skulle gälla bara för islänningar. Britterna vill kunna åtnjuta bankgarantin också. Man kan inte ha speciella regler för islänningar, menar Storbritannien. När alla EU-länder skrivit under, måste avtalet ratificeras av parlamentet. Norge avvisats två gånger i parlamentet.

  
Informatörer från Norrbotten och Västerbotten på studiebesök i Kommissionen, Bryssel.

Nice-fördraget gäller fortfarande, en kommissionär per medlemsstat och en gräns i avtal, 27 st. Så länge Lissabonfördraget inte ratificerats är vi i limbo, vi måste få en ny kommission med nya medlemmar, men kan inte välja någon för vi vet inte hur många medlemmar den ska ha, vilket fördrag som ska gälla, Nice eller Lissabon. Svårt läge för att få in nya medlemmar, de känner inte till vilka villkor som gäller för medlemskapet.

Just nu: Om vissa länder kommer in, vissa kommer efter. Efter Island, Norge, ryktas det.

Vilken vision finns för framtiden vad gäller utvidgningen? Kring Medelhavet önskar man en samling kring Medelhavet. Kring Medelhavet har det varit utbyte, kommunikation. Samma diskussion gällde för relationen mellan Sverige, Danmark och de baltiska staterna, när vi skulle in i EU.

Ekonomiska frågor.
Att vi sagt nej till euron är ett undantag när vi blev medlemmar i EU. GDP: 10,957,9 EUR (27 länder). Vi producerar samma inkomst som i USA på internationell nivå. EU:s budget består av en procent av BNP i EU-länderna gemensamt.

Foto Kent Norberg. 

Vad gör EU?
Stiftar lagar
Säkrar en enad (Single) inre marknad
Skyddar EU-invånarna
Stötta specifika uppgifter finansiellt (jordbruk, regionalpolitik och tillväxt).
Arbetar med viktiga frågor för medlemsstaterna (Klimatfrågor, invandring)

Samarbetsområden:
Historisk tillbakablick.
1952: Kol-Stålunionen. Ett fredsprojekt, man trodde att det var ett sätt att undvika krig.
1958: Utvidga till jordbrukspolitik, industri, handel, kärnkraft.
1960-62: En gemensam jordbrukspolitik. På den tiden fortfarande svält inom många områden i Europa. Man ville bli självförsörjande i händelse av nya krig.
1968: Tullar för att reglera handeln och få en inre marknad att fungera.
1979: Fasta växelkurser. Mer förutsägbara priser.
1986-1992: En enad marknad (samarbete ekonomiskt och socialt). Standard på vissa produkter. Nu kommit ganska långt. Fortfarande endel problem till exempel för pensionssystemet, som sätter gränser för den fria rörligheten för medborgarna.
1992-2002: Hur fattar vi beslut? Procedurer, medborgarskap (EU eller nationellt, ersätter ej men kompletterar), ekonomisk och monetär union, säkerhet, utvidgning.
2002- Beslutsprocesser, Eu-medlemsländer-medborgare. Hur ser balansen ut? Konsumenträtt, säkerhet, trygghet, utvidgning. Fram till -79 bestod parlamentet av ledamöter från ländernas parlament. Sedan direktval till EU-parlamentet. Debatten dog i parlamentet. Frågan har redan diskuterats innan i andra forum, där bara regeringsrepresentanter deltar. Direktiv kan bara börja gälla i landet när den applicerats i svensk lag.

Fördragen:
En grund för laggrundade demokratiska samarbeten. Nu gällande Nice-fördraget, Lissabonfördraget väntar på att gå igenom, ratificeras. Väntar på utgången av valet i Storbritannien.

 
Richard Kokholm-Erichsen, Jenny Hakeberg, Kalix kommun, MalinVikström, Umeå universitet, Lars Wallrup Attraktiv Region och Åsa Mjördal, Region Västerbotten, Umeå. 

Lissabonfördraget:
Effektivare: Förenklade processer.
Mer demokratiskt: EU-parlamentet får starkare ställning bl a.
Mer transparent: Klargör roller, större öppenhet, mm.
Mer enade på världsarenan: High Representative för utrikespolitik
Säkrare nya möjligheter att bekämpa klimathotet mm

I nya Lissabonfördraget mindre fokus på jordbruk och mer på samhörighetspolitik: Skapa tillväxt i de fattigaste länderna, jämna ut inkomstnivåerna i medlemsländerna.
Diskussion: Varför är vi rädda för polska byggnadsarbetare? Lägre inkomstnivåer i olika länder. Vi måste alltid tävla mot de fattigaste länderna. Om vi lyckas med samhörighetspolitiken slipper vi en del av de problemen. Mycket arbete har lagts ner på Irland, och nu har förhållandena jämnats ut. Priser har stigit i Spanien p g a tillväxten. Dyrare för företagen att finnas i t ex Tjeckien, många drar därifrån.

 
Kent Norberg, informatör Arvidsjaurs kommun, framför EU-kommissionens huvudbyggnad i Bryssel. Foto Anders Åhl, Gällivare kommun.

Gult kort/Orange kort.
Lagförslag kan gå inte bara till EU-parlamentet utan även till de nationella parlamenten. Om 1/3 säger nej till ett förslag måste kommissionen omvärdera förslaget.

Om mer än 50 procent säger nej till lagförslaget måste parlamentet eller rådet bestämma om processen ska fortsätta eller inte.

Medborgarinitiativ:
Helt nytt i Lissabonfördraget, något som man hämtat från Schweiz. En miljon medborgare kan tillsammans föreslå en ny lag. Till kommissionen som måste hantera förslaget.
Ett svar på kritiken att medborgarna inte har något inflytande.

Konsumentfrågor/-rätt.


En av EU-kommissionens 17 (!) byggnader i Bryssel. Foto Kent Norberg.

Tre pelare:
Redogörelse för innehållet samt att basen är fördragen. Repetition för de viktigaste EU-institutionerna/kommittéerna. Kommissionärerna valda av rådet och parlamentet tillsammans. Liksom i våra val till regeringen. Två kriterier på ministerrådsmedlemmarna: Måste ha varit vald till statsöverhuvud. Måste komma från samma politiska familj som den som styr i nationen.

När rådet valts väljs sedan kommissionärerna. Varje land nominerar en kandidat. Man bestämmer vilket ansvarsområde varje kommissionär ska ha. Parlamentet måste godkänna kommissionären samt intervjuar den. Parlamentet har sagt nej. Allmän kompetens, kompetens i ansvarsfrågorna, personlig lämplighet. Kan bara godkänna kollektivet av parlamentariker. Landet som nominerat den som inte duger får lov att skaka fram en ny, bättre kandidat.

EU förändras vad gäller representationen. NU: Vi måste inte bara säkra representation från nationerna, utan även från medborgarna.

Revisionernas uppgift: Redogörelse för hur EU:s pengar fördelas. 27 olika länders metoder att ta hand om en stor del av EU:s pengar en utmaning. Regionala fonder: Nu fördelas medlena av regionala kontor 275 stycken, på så sätt svårt att kontrollera och följa upp det som fördelas. Handlar inte om bedrägeri, men allt skrivs inte ner.

EU-domstolen: Prövar lagstiftningen.

The European Investment Bank. Vissa investeringar ordnar kapital till större, t ex infrastrukturprojekt)

ECB (Europeiska centralbanken). Stark. I USA trodde många att detta system inte skulle fungera.

 
Åsa Mjörndal, Region Västerbotten, överlämnade gåva till Richard Kokholm- Erichsen efter ett initierat och engagerat föredrag.

Text: Jenny Hakeberg, Kalix
Foto: Kent Norberg, Arvidsjaur