Vad ska hända med kvarteret Skogen?

Höst i kvarteret Skogen. På bilden syns huset "Kullen" (i dag fritidshem för vissa av Ringelskolans elever) och till höger skymtar bagarstugan. Foto Kent Norberg.

Kvarteret Skogen, eller Kullenområdet som det också kallas, är beläget mitt i samhället. Husen står där som ett levande vittnesmål om skogsindustrins betydelse. De är dock i behov av mycket kärlek och stor renovering för att komma i bättre skick.

Området består av Kullen, Brittgården och Malmesgården samt en bagarstuga och några uthus. Gårdarna uppfördes som jägmästarbostäder i slutet av 1800- och början av 1900-talet. Området berättar om den status jägmästaren hade och hur viktig skogen blivit.

Arvidsjaur var inte mer än en liten by med åtta gårdar och 26 invånare år 1878. De flesta av kommunens då tretusen innevånare bodde i andra byar runt omkring. Det största huset, Kullen, uppfördes på 1890-talet och liknar mer en herrgård, stolt placerat på en kulle inramad av en pampig lärkträdsallé.


Malmesgården, inrymmer i dag Kulturskolan.

Jägmästare är en titel med rötter så långt tillbaka som till 1580-talet. På den tiden ansågs jakt vara den viktigaste verksamheten. Skogen hade ännu inte börjat uppskattas som resurs. Tidigt 1800-tal utbildades jägmästare vid Skogsinstitutet i Stockholm. Numera är utbildningen akademisk och kräver hela fem års studier, vid SLU i Umeå. Kvinnor har tillåtits utbilda sig till jägmästare sedan 1962 och utgör idag cirka 30 % av studenterna, varje år.

Sedan eran som jägmästarbostäder har en rad andra aktiviteter och verksamheter hållit till i kvarteret Skogen. Allt från riktiga boendekollektiv till dagis, skola och olika föreningar. Området kom i kommunal ägo i början på 1990-talet.

Brittgården - sommartid. Står i dag tom.

I Brittgården, som i dag står tom, huserade föreningsservice till för några år sedan. Kullen fungerar nu som fritidshem för en del av Ringelskolans barn och i Malmesgården återfinns Kulturskolan. Bagarstugan på Kullengården renoverades någon gång på 1990-talet och används fortfarande.

Byggnaderna är relativt oförvanskade vilket, enligt Norrbottens museum, innebär ett högt skyddsvärde. Det är också det som gör att kommunen nu måste ta beslut om vad som ska hända med området i framtiden.

Alternativen är att renovera ordentligt, avyttra fastigheterna eller att söka ett helhetsgrepp om området. Man kan också välja att fortsätta som nu. Kommunstyrelsen har därför beslutat att allmänheten ska få säga sin mening via medborgardialog. Planen är att samla ihop så mycket material som möjligt och göra en utställning och en enkät. Fler artiklar i ämnet är också att vänta.

29:e januari 2012 finns utställningen på Brittgården. Då kommer även ett antal av kommunens politiker och tjänstemän att vara på plats. Detta för att träffa allmänheten, diskutera frågan och lyssna på idéer om områdets framtid.

Varmt välkomna!