Styrdokument

Skollagen, som är stiftad av riksdagen, innehåller de grundläggande bestämmelserna om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning.

Läs mer om skollagen

En läroplan är en förordning som utfärdas av regeringen och som ska följas.

Det finns tre läroplaner – en för förskolan (Lpfö 98 Reviderad 2010), en för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet och en för de frivilliga skolformerna. Läroplanerna länkar i varandra genom att de är uppbyggda på likartat sätt och uttrycker samma syn på kunskap, utveckling och lärande.

Lpfö 98 Reviderad 2010 Läroplan för förskolan

Läroplan för förskolan (Lpfö98) trädde i kraft 1998 och reviderades 2010. Förskolans mål anger vad förskolan ska sträva efter när det gäller barns utveckling.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011

Den senaste läroplanen för obligatoriska skolan trädde i kraft 2011. Den är gemensam för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Sameskolan, grundsärskolan, specialskolan har var sin läroplan. Läroplanen anger skolans värdegrund och grundläggande mål och riktlinjer. Förutom detta finns för varje enskilt ämne en nationellt fastställd kursplan.

Läroplan för gymnasieskolan

Läroplanen trädde i kraft 2011. De frivillga skolformerna är gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skola för vuxna och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda.

En förordning är en rättsregel som beslutas av regeringen. Det finns många olika förordningar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, t.ex. förordningar om de olika skolformerna och om statsbidrag till personalförstärkningar i förskola, skola och fritidshem. Dessa, liksom lagar och andra föreskrifter, är bindande och ska följas.

Skolverkets allmänna råd är rekommendationer till stöd för hur skolans författningar (lagar, förordningar och föreskrifter) kan tillämpas. Ett allmänt råd måste utgå från en författning. Det anger hur man kan eller bör handla och syftar till att påverka utvecklingen i en viss riktning och att främja en enhetlig rättstillämpning. Dessa bör således följas såvida skolan inte kan visa att man handlar på andra sätt som leder till att kraven i bestämmelserna uppnås.

Det finns till exempel allmänna råd om bedömning och betygsättning och om alla former av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.

Kursplanerna kompletterar läroplanen och anger målen för undervisningen i varje enskilt ämne. Kursplanerna ska visa hur ett ämne eller en kurs kan bidra till att eleverna utvecklas i enlighet med de värden och mål som anges i läroplanen. Kursplanerna är utformade så att de lämnar stort utrymme för en lokal och professionell tolkning. Dessutom finns betygskriterier som anger vilken kunskapsnivå som eleven ska uppnå för betygen Godkänt, Väl godkänt och Mycket väl godkänt.

Åtgärder mot kränkande behandling

Det är nolltolerans mot kränkningar i skolan. Alla barn och elever har rätt att vistas i en skolmiljö fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns två lagar som ska skydda elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan. Skollagen (14 a kapitlet) och diskrimineringslagen. Det är Barn- och elevombudet, en del av Skolinspektionen, som övervakar reglerna om kränkande behandling i skollagen (14 a kapitlet) och  diskrimineringsombudsmannen som övervakar diskrimineringslagen. Varje år ska alla skolor ska göra en plan mot kränkande behandling och diskriminering. Läs mer om detta på BEO:s hemsida

Arbetsmiljön i skolan

Skolan är Sveriges största arbetsplats. Där finns 235 000 anställda och 1,4 miljoner elever och alla anställda och elever har rätt till en bra arbetsmiljö. En viktig del i arbetet är att förbättra elevernas inflytande över arbetsmiljön.  Du kan läsa mer om arbetsmiljön i skolan på Arbetsmiljöverkets och Skolverkets webbplats om skolans arbetsmiljö.

Elevinflytande

I skollagen och i läroplanerna betonas betydelsen av elevernas ansvar och inflytande i skolan. Elevernas rätt till inflytande och ansvar gäller både undervisningens utformning och innehåll och förhållandena i skolan och arbetsmiljön i vid mening. För eleverna är det viktigt att konkret kunna se att deras inflytande ger resultat i frågor som rör deras vardag. Det kan t.ex. gälla att ta fram skolans värdegrund, hur antimobbningsarbetet ska ske på skolan, hur man sänker ljudnivån i matsalen eller hur uppehållsrummen i skolan ska se ut. Mer att läsa för dej som går i grundskolan år 6-9 finns i ”Är skolan som du vill ha den?” .  För dej som går gymnasiet och i Komvux finns information i ”Du kan påverka mer än du tror.”

Registerkontroll

För att få börja sitt arbete eller sin praktik ska personer som erbjuds detta inom förskoleverksamhet, skola eller skolbarnsomsorg visa ett utdrag ur polisens belastningsregister.

Lagstiftningen om registerkontroll syftar till att stärka barns och ungas skydd mot sexuella och andra grova brott.

Registerutdraget är en form av lämplighetsprövning. Utdraget visar om personen varit dömd för vissa allvarliga brott, t.ex. uppgifter om sexualbrott och barnpornografibrott samt mord, dråp, grov misshandel, människorov och grovt rån. Med andra ord brott som innebär mycket grova kränkningar av andra människor. Mer information finns i foldern i högerspalten.

Barnkonventionen

• Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras
• Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet’.
• Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas
• Barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör  honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.

Mänskliga rättigheter

”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i förklaringen utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt.”

Skolan är ofta avgörande för en människa att känna till och kunna hävda sina mänskliga rättigheter. Den som kan läsa, skriva och räkna kan ta till sig olika typer av information och själv bilda sig en uppfattning.

Mer att läsa om mänskliga rättigheter finns på webben. Klicka på länken i högerspalten.